Jag tog mig friheten att för en enda kväll inte bara vara den anonyme, sporadiske bloggaren i kulisserna. Utan också den diskrete gestalten som lägger örat mot marken, lyssnar av och känner vibrationerna. Hur skulle den här komedin tas emot? Skulle gensvaret bli så positivt som vi alla haft anledning att tro? Här är några av kommentarerna jag snappade upp:
”En fantastisk föreställning, den skulle platsa på Dramaten.” ”Kommer du ihåg Kärlek och Lavemang för många år sedan, 1700-tal det också. Den gillade jag men den här är min själ ännu bättre.” ”Rätt liten roll för Eva i år, men hon gör alltid något extra av det.” ”Den där Marie Robertson var en överraskning för mig, ett riktigt fullblod.” ”Den sidan av Johannes Brost har jag aldrig sett, imponerande.” ”Gott kaffe de har här.” ”Lite kyligt ikväll men föreställningen värmer.” ”Jag hade velat ha ett program men de kommer inte förrän på torsdag, sa dom.” ”När den här föreställningen satt sig blir den sommarens hit, jag lovar.”
Belåten drog jag mig tillbaka i kulisserna när produktionsledarens klocka ljöd. Andra akten skulle snart börja. Träffade just Eva som höll värmen med en fleecetröja i väntan på entré. Hon såg nöjd ut. Vi gjorde tummen upp. På fredag är det premiär och meteorologerna spår sol och värme.
På återhörande i bloggosfären!